Barn och unga och deras framtid

Hela vårt samhällsideal bygger på att vi skapar framtidens förutsättningar idag. Att vi som är vuxna klarar av att ta vårt generationsansvar för barnen som är vuxna inom 20 år.

Barnen har rätt till att som vuxna komma in i ett samhälle som har handlingsutrymme, där inte den föregående generationen skuldsatt samhället eller tömt ut alla framtida möjligheter för  t ex  skattefinansiering.

Barnen har rätt till en god och relevant utbildning som ger goda livschanser.

Vår prioritering är att fler barn ska klara av grundskolan – det är det bästa förebyggande arbetet.

Vi vill stärka och förbättra barns rättigheter och möjligheter och då handlar det om att ibland hjälpa de som behöver hjälp med ett busskort för att kunna ta sig till fotbollsträningen. Vi gör den klara distinktionen att hjälpa de som behöver hjälp och inte använda utsatta barn som alibi för att subventionera för en välmående medelklass som faktiskt klarar av att försörja sina egna barn.

Alla barn ska bemötas med en positiv och hög förväntan

Tyvärr är det inte så självklart som man kan tro att barn ska bemötas utifrån en hög och positiv förväntan. Inom dagens skola finns förklaringsmodeller kring dåliga studieresultat där barnens föräldrars utbildningsbakgrund vägs in. Hittills används det bara för att förklara varför vissa barn klarar sig sämre. Detta har inget barn vunnit på!

Vi Moderater vill lämna allt prat om bakgrund när det gäller barn – vi är bara intresserade av att rusta dem så bra som möjligt inför den livsresa som börjar när skoltiden tar slut.

Skolan är en komplex värld där barnen vistas allra största delen av tiden och måste för att tryggheten och studieresultaten ska kunna öka, dimensioneras med rätt sociala resurser. Det finns ofta en motsättning mellan lokal- och central tillgänglighet när det gäller just dessa resurser som måste hanteras varsamt och med stor ödmjukhet men vi är säkra på att politiken måste fastställa en social grundresurs som ska finnas på varje skola.

Förskolan

Resan mot lärandet börjar inom barnomsorgen. Det är en arena som är oerhört viktig för barnens personliga utveckling. Det är i förskolan som lusten att upptäcka och lära sig saker ska grundläggas och därför är det viktigt att det alltid finns förutsättningar för det.

Syftet och målet för förskolan är att alla barn efter avslutad förskola ska vara väl förberedda att börja i en förskoleklass.

Verksamheten ska kontinuerligt följas upp i enlighet med de strävansmål som anges i läroplanen för förskolan.

Eftersom barn utvecklas olika och har olika förutsättningar, måste vi se flexibelt på bemanningsfrågor och gruppstorlekar. Vårt mål är att 100 % av barnen ska vistas i en trygg, utvecklande och säker pedagogisk miljö. Det innebär att vi kan ha en lite större eller mindre gruppstorlek ibland.

Utmaningen för förskolan är tillgången på pedagogisk personal. Den ursprungliga modellen med två pedagoger och en barnskötare per avdelning frångås i många kommuner till en pedagog och två barnskötare. Det finns en konflikt i detta om man samtidigt ser gruppstorleken som viktigare än allt annat.

Vi väljer att se förskolelärarna som viktiga och avgörande pedagogiska resurser och kommer i våra mål bevaka barnens tillgång på förskolelärare framför allt annat. Här är det väldigt viktigt att skapa långsiktiga lösningar som inte ändras över tid, tillsammans med företrädare för förskolan.

Vi välkomnar enskilda utövare som uppfyller de krav som krävs för att tillgodose en god valfrihet mellan olika pedagogiska inriktningar.

Grundskolan

Vi har tagit initiativet till att politikens roll inom utbildningssystemet är att vara den intresserade och engagerade huvudmannen som tar stort ansvar för att skolan har bra förutsättningar.

Vi har tagit ansvar för lärartäthet och hög behörighet bland lärarna. Det vi ännu inte lyckats med är att åstadkomma en större upplevd trygghet bland elever, därför måste våra ansträngningar riktas hit.

Skälen till otryggheten måste identifieras och bearbetas för att vi ska kunna sätta in rätt åtgärder.

Vi behöver dock bli mycket bättre på att utveckla oss som kravställare eftersom ingenting blir gjort om ingen ställer krav.

Grundskolan är det bästa verktyget vi förfogar över när det gäller att förbättra människors liv.

Vi upplever att vi som samhälle har alldeles för låg förväntan och alldeles för låga krav på utbildningssystemet generellt. Studieresultat förklaras många gånger inte av elevens situation i skolan och individuell inlärningsförmåga utan med vad elevens föräldrar har för bakgrund.

Det tycker Moderaterna är fel eftersom barn ska bemötas med respekt och höga förväntningar och inte begränsas i sina framtidsmöjligheter med låga förväntningar p g a sina föräldrar.

Behov av förebilder

Grundskolan måste tänka nytt och bli mer inspirerande och verkligen väcka elevernas intresse. Kanske måste det inspirerande arbetet förstärkas med exempel på människor som med hjälp av vilja och engagemang skaffat sig en högre utbildning och gjort en klassresa.

Rätt att utmanas och sporras där man befinner sig

Vi hör alldeles för många berättelser från ungdomar som är duktiga att skolans arbetssätt gör att dom slappnar av eftersom fokus i för hög grad ligger på att alla ska bli godkända. Skolan måste bli bättre på att fortsätta att stimulera de elever som ligger före. Alla har rätt att mötas där man befinner sig kunskapsmässigt.

Pedagogisk och social verksamhet – fritidsöppen skola

Vi vill gärna prova att låta skolor vara öppna för eleverna några timmar efter skoldagens slut, då eleverna kan få prata med sina lärare och få hjälp med läxor eller hjälp att komma ifatt om man hamnat efter. Vi ser en sådan satsning som ett sätt att kunna arbeta kompensatoriskt för elever som kommer från hem med liten utbildningstradition.

Närhetsprincipen

Moderaterna vill utveckla skolsystemet enligt närhetsprincipen och vår växande befolkning kommer att kunna möjliggöra detta.

Kungälvs kommun kommer på sikt behöva skapa fler utbildningsplatser på högstadiet och vi vill i det läget bygga högstadiekapacitet i kommundelarna.

På det sättet kan vi frilägga kapacitet i den växande centralorten där det inte finns lämpliga platser för nya skolor. Naturligtvis är vi positiva till fler friskolor och det fria skolvalet.

Gymnasieskolan

Vi vill som huvudman lyfta Mimers hus Gymnasium genom att fler elever ska få lyckas med sina studier. Vi vill förstärka SYV-funktionen att från början hjälpa eleverna att genom skolvalet hamna på rätt utbildning.

Fokus på lärandets förutsättningar i form av lärarnas kompetens och behörighet. Främja våra förstelärare så att deras kompetens används i undervisningen så mycket som möjligt.

Mimers ska i första hand vara en bra skola som är duktiga på sitt utbud. Gymnasiet får aldrig bli en arena för småstadsprovinsialism – där man försöker ha så stort utbud som möjligt. Vi är en del av utbudet i Göteborgsregionen, vilket vi ser när 40 % av våra ungdomar väljer andra skolor i grannkommunerna.

För att motivationen ska vara hög, behöver samarbetet mellan utbildningarna – näringslivet samt högre utbildning stärkas och utvecklas.

Gymnasieutbildningen ska inte vara en återvändsgränd utan den ska leda till arbete eller vidareutbildning.

Vi vill uppmuntra satsningar på samarbeten mellan skola-näringsliv genom ung företagsamhet.

För att möta arbetsmarknadens krav och utbildningsbehovet av nyanlända samt för att vidareutbilda, behöver vi utveckla samverkan med andra kommuner och aktörer gällande vuxenutbildningen.

Vi ska tillhandahålla det vi är bäst på utifrån ett GR-perspektiv. Det betyder samtidigt  att vi ska lotsa eleverna till den utbildning som är bäst för dom.

Kommunen behöver säkerställa att yrkesprogrammen, inom gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning, har en sådan volym och är så attraktiva att företagen klarar sin kompetensförsörjning.

Kompetensförsörjningen, och därmed också yrkesutbildningar inom gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning, behöver tittas på utifrån arbetsmarknadsregion snarare än kommungräns.

Vuxenutbildning bör konkurrensutsättas och utförarna få betalt för resultat, exempelvis att de studerande får jobb efter avslutade studier. Det kommer både förbättra kompetensförsörjningen

och möjliggöra för utbildningsföretag att etablera sig i kommunen. Även en ökad samverkan med Göteborgsregionens kommunalförbund för att stärka gymnasieutbildningen, är en välkommen insats.

Våra ungdomar ska inte bara förberedas inför att söka jobb, utan också för att skapa jobb. Eleverna behöver i betydligt större utsträckning lära om företagande och att entreprenörskapet är ett alternativ till anställning.

UF-företag för alla elever!

Alla ungdomar bör erbjudas möjlighet att prova på att driva eget företag genom de viktiga Ung Företagsamhet­programmen (UF). UF­programmen är ett sätt att uppmuntra och tillvarata talang samtidigt som det ger unga en möjlighet att skapa försörjning såväl för sig själv som för andra. Moderaterna vill tydliggöra att det finns fördelar med att börja UF­programmet så tidigt som möjligt och betona att Ung Företagsamhet ska erbjudas även i grundskolan.

På samma sätt som ungdomar behöver bekanta sig med entreprenörskap måste de tidigt få utveckla sina digitala färdigheter och rustas för den allt mer digitaliserade arbetsmarknaden. Ingen arbetsmarknadsregion kommer stå sig i den globala konkurrensen utan arbetskraft med höga digitala kompetenser och i den snabba utvecklingen finns ingen tid att förspilla.

I dagsläget fungerar inte Arbetsförmedlingen som den borde. Detta skapar problem för arbetssökande, lokala företag och kommunerna. Problemet påverkar den kommunala ekonomin genom att utbetalningen av försörjningsstöd ökar när Arbetsförmedlingen inte klarar sitt uppdrag. Ett helhetsgrepp behöver tas för att förbättra de lokala arbetsmarknaderna.

Vuxenutbildningen

Vi ser att vuxenutbildningen kommer få en större uppgift Vi behöver bli bättre på att samverka med andra kommuner och aktörer där vi övergår till att göra det vi blir bäst på utifrån ett GR-perspektiv. Vi ser som tidigare nämnts gärna att verksamheten handlas upp externt.

Krav på utvecklingsanalyser

Moderaterna kommer att införa årlig utvecklingsanalys som innebär att resultaten av de nationella proven blir ordentligt analyserade och att skolan hela tiden eftersträvar att identifiera utbildningsbrister så att vi som kommun ständigt förbättrar studieresultaten.

En analys ska identifiera exakt vad eleverna har missat och varför. Vi ska ha god kunskap om vad exakt brister beror på och om vissa lärare helt enkelt är så mycket bättre/sämre att det får genomslag. Vi kan med detta ge våra lärare möjlighet till en mer ändamålsenlig fortbildning.

Digitaliseringen av utbildningssektorn

Vi vill ligga väl framme vad gäller digitalisering och att vårt skolsystem snabbt hittar de möjligheter till förbättring och utveckling. Moderaterna inser att digitaliseringen kommer att förändra verksamheten i grunden och av den anledningen måste vi se till att alla lärare förbereds genom en relevant fortbildning.

Vi ser möjligheten till förbättrade analys av utbildningsmålen som en kraftigt förbättrad möjlighet att fånga upp var varje elev befinner sig och att kunna anpassa undervisningen till den enskilda elevens behov.

Fritidssysselsättning

Barn och ungdomar ska ha möjlighet till en bra och hälsofrämjande fritidssysselsättning. Det nya idrottscentret ska ge större möjlighet till breddidrott för att få fler att vilja idrotta även om intresset och engagemanget inte räckte till en plats i A-laget.

Föreningslivet har en värdefull funktion i framförallt våra barn och ungdomars liv. De står för den pusselbiten som varken föräldrar eller lärare rår på. Många gånger kan livsviktiga insikter bara förmedlas av en ledare för ett idrottslag.

Väldigt ofta vill samhället att föreningar ska göra ännu fler underverk än vad de redan gör och de kommunala propåerna är alltid kopplade till olika typer av regleringar eller villkor. Det tycker vi är fel. Moderaterna vill bygga ett gott samhälle tillsammans med föreningslivet och det arbetet måste mer präglas av tillit och förståelse för både roller och uppdrag. Kommunens olika uppdrag är inte alltid desamma som föreningarna har gentemot sina medlemmar.

Moderaterna kommer att arbeta för att förbättra villkoren för föreningslivet.

Hallar och anläggningar måste följa befolkningsökningen och vi vill arbeta efter ett nyckeltal att det ska finnas en idrottshall per 800 barn/ungdomar mellan 0–20 år.

Föreningar som sysslar med sociala frågor som brottsofferjourer, missbruk av alkohol och narkotika och kvinnojourer och liknande, ska också få bättre kommunalt stöd.

Vi betonar bredden och inkluderingen – en högre andel av våra barn och unga ska ha en fritidsaktivitet minst två tillfällen per vecka.

Fritidens mötesplatser

Nästan alla våra mötesplatser på fritiden är kopplade till idrottande. Det anser vi Moderater i grunden vara fel. Givetvis måste det finnas andra typer av mötesplatser för organiserad fritidssysselsättning som harmonierar med ungdomarnas fritidsintresse.

Skolmat – som äts upp

Moderaterna vill servera mat som barnen äter och aldrig använda skollunchen för en politisk agenda för till exempel vegansk mat, då det är att utnyttja barnen. Givetvis ska det också serveras vegetariska måltider men skolan ska inte servera ensidig kost för att vuxna ska känna att man ökat hållbarheten. Vi har inga synpunkter på vad vuxna äter för sina egna pengar men när kommunen betalar har vi krav på en hög nyttjandegrad för att barnen tycker om den.

Våra åtgärder för en förbättrad utbildning

• I dialog med region, kommun och näringsliv skapa kunskap om inom vilka branscher och yrken som kompetensförsörjningen brister
• Stärka den regionala samverkan kring yrkesutbildningar
• Skapa Lärcentrum för utbildningar inom lokala bristyrken
• Tillhandahålla de gymnasiala program som kan bidra till att kompetensförsörja det lokala näringslivet
• Möjliggöra och vara delaktiga i att bygga lättillgängliga system för validering inom olika yrken
• Tillhandahålla kommunal vuxenutbildning i olika former
• Att alla elever ska erbjudas möjligheten att bli UF­företagare under sin skolgång
• Etablera trygghet inom hela utbildningssystemet

• Fritidskort i kollektivtrafiken till barn som har en fritids-sysselsättning men inte har arbetande föräldrar
• Förbättra elevernas inspiration och studiemotivation
• Ge lärarna relevant fortbildning
• Stärka rektor som ansvarig chef
• Garantera god lärartäthet och lärarnas ämnesbehörighet
• Införa utvecklingsanalys av varje nationellt prov
• Erbjuda skolmåltider som barnen äter
• Färdigställa idrottscentrum
• Utveckla skolsystemet enligt närhetsprincipen
• Inrätta en idrottsbaserad fritidsgård i anslutning till det kommande idrottscentret
• Inrätta en motorbaserad fritidsgård på lämplig plats
• Införskaffa fler aktivitetsytor för landsbygdens ungdomar
• Satsa på ferie/sommarjobb för ungdomar
• Tillsätta ett gymnasiefullmäktige